Med det som skulle ha blivit en inköpslista inleddes 1985 ett samtal som fortsätter än idag. I början var det en enkel dialog, nästan lite tafatt. Efter hand som Vassula växte både i sin tro och sin förståelse av den ovanlige samtalspartnern förändrades också hennes eget språk. Från vännerna kunde hon få höra: ”Nu pratar du som Jesus gör i budskapen”.
Från en enkel dialog med en nybörjare i tron blev språket så småningom allt mer innerligt och symbolmättat, allt mer ett ”mystikt” språk. Det brukar därför rekommenderas att man läser budskapen från början, både för att förstå språket och för att växa in i tron och relationen till Gud.

Efter att ha betygat att budskapen inte motsäger den Heliga Skrift eller Traditionen skriver den rysk-ortodoxe teologen Vladimir Zielinski om deras karaktär:

De ska inte läsas som vanliga texter. De ska läsas i inre tystnad. Man måste här uppleva evighetens tystnad. Det är dialogen mellan en själ och hennes Herre: en dialog som utvecklas i trons mysterium.^[1]

En långsam och inlyssnande läsning rekommenderas alltså. Budskapen talar till själens djup.

Jag, och flera med mig, har slagits av hur budskapen genomsyras av den Heliga Skrift. De är liksom ’marinerade’ i Guds Ord. Det finns citat, allusioner och referenser till Bibeln överallt. Man kan, mitt i en mening, finna sig ha hamnat i en bibeltext eller ett bibliskt uttryck. De som har engelska som modersmål säger att dessa citat och allusioner flyter in i språket helt naturligt, i en perfekt syntax. Jag brukar tänka att det gudomliga Ordet, Kristus, använder sitt eget Ord när Han talar här. Då skall vi komma ihåg att Vassula inte ens hade en Bibel hemma när det hela började.

Alla de budskap som Vassula hittills skrivit ner utgör en textmassa nästan lika stor som Bibelns.^[2] Att ge en samlad bild av dem är därför inte helt lätt. Jag utgår i mitt urval dels från vad jag hört Vassula själv fokusera på, dels sådant som jag funnit viktigt att lyfta fram.

En detalj som ger dessa texter en särskild karaktär är  interpunktionen. Kommatecken, semikolon och kolon används som skiljetecken, medan punkter är sällsynta. Meningar börjar i regel inte med stor bokstav. Istället används stor bokstav när Gud och Guds handlingar, egenskaper och liknande omtalas. Det är som om meningarna inte har någon tydlig början eller slut. De bildar ofta långa enheter med ”och” som binder samman. Vassula har sagt: ”Jag förstod inte varför texten hade denna interpunktion förrän en dag då en präst talade om för mig att Gamla Testamentet är skrivet på ett liknande sätt på hebreiska”.

Budskapen skiftar i längd, från enstaka ord till många sidor. Jag har bara valt ut korta stycken ur dessa. Det finns datum för varje citat så att de kan läsas i sitt ursprungliga sammanhang. Att läsa den särskilda interpunktionen går bra när man läser budskapen separat men blir mer svårläst som citat i en vanlig text. Jag har ändå valt att behålla den ursprungliga stilen, men inlett hela citatet med stor bokstav och avslutat det med punkt. Däremellan är texten i regel oförändrad.

Jag inleder med att måla upp bilden av Gud – Fader, Son och Ande så som jag uppfattat dem från budskapen. Därefter tar jag upp det som Vassula själv lyfter fram mest: kyrkans enhet. Denna enhet är grundad på ett genuint kristet liv och vi skall därför se hur ett ”sant och äkta liv i Gud” beskrivs i budskapen. Likt andra profeter har också Vassula fått veta något om de händelser som ligger framför oss och det innefattar både skarpa varningar och kraftfulla löften, löften om en ny Andens pingst.

Vassula upprepar ständigt samma sak: budskapen är inte till bara för henne utan för alla. Byt därför ut Vassulas namn i budskapen mot ditt eget när du läser. Hon skriver också:

När Gud talar i dessa budskap lägger man genast märke till den hoppfulla tonen. Visst, Han tillrättavisar oss många gånger, eftersom Han är Fader, och liksom varje far visar sina barn tillrätta när de gör fel, så gör även vår Himmelske Fader det, men Han gör det med kärlek eftersom Han är Kärleken och Han skapade oss av kärlek till att ge ett kärlekens gensvar till Honom.^[3]

---